onsdag 23 april 2014

Brist.....

Den åldrande befolkningen ökar kravet på vård och omsorg samtidigt som allt färre arbetar. 
Tusentals kommer att saknas i vårdyrkena i Sverige, visar ny rapport från Tjänstemännens Centralorganisation, TCO.

Prognosen har tagits fram tillsammans med Statistiska centralbyrån, SCB...........
Blir man imponerad..njae visst behövs det personal och det kommer att finnas ett stort behov av att anställa nya undersköterskor inom snar framtid.

Tillåt mig spekulera lite, för visst är det så att det KAN komma att bli ett stort problem för kommuner och landsting men här kommer problematiken in...för visst är det så att undersköterskor kommer att pensionera sig, men frågan är då hur kommer kommunen/landstinget att kunna få råd att anställa dessa nya undersköterskor när dom knappt kan få ihop ekonomin inom omsorgen idag?.

Att det sen är ett faktum att vi undersköterskor som arbetar idag får sämre arbetsvillkor med sämre arbetstider, scheman, ökad arbetsbelastning, långa arbetspass, delade arbetspass på samma dag och till allt detta även en i förhållande till andra yrken lägre lön där fast anställda undersköterskor förväntas vikariera för varann och även gå in på lediga dagar för möten, utbildningar utan att få lön för detta.

Hur ska man då kunna locka nya personer att utbilda sig till undersköterska när man som anställd undersköterska inte kan påverka någonting, för hur ska morgondagens undersköterskor våga sig in i yrket när dagens undersköterskor knappt vill stanna kvar.

Så man undrar just hur just yrkesrollen undersköterska ska se ut i framtiden för det ser då inte ljus ut om inte arbetsgivarna och politikerna och allmänheten faktiskt drar sitt strå till stacken och hjälper oss nuvarande och framtida undersköterskor att trivas främst på arbetet, med en skälig lön och bättre arbetsvillkor, detta gör ju också att vi mår bättre i allmänhet.

fredag 18 april 2014

Fundering

Tänk först...... tala sedan... inom personalen då alltså....för visst får man ha sina egna uppfattningar, sina funderingar men håll dom för dig själv eller framförallt se till att fråga den eller dom det gäller INNAN det sprids i personalrum korridorer eller ute på stan. 

 

För varför pratar man inte direkt till den person det gäller om man nu är missnöjd eller undrar något?

 

Och hur tror man då att man ska slippa undan själv?

 

En fråga som man egentligen inte borde behöva ställa för vi undersköterskor är ju verkligen proffs på en sak att känna av andras känslor och bemöta olika situationer men i relationen mellan oss undersköterskor så får vi faktiskt underkänt.

  

Vården är ökänd för sitt skitsnack...för vem har inte råkat ut för detta...hand upp eller hört snacket..sett grupperingar..mobbing rent av....att man knappt hinner ut ur rummet eller vänder ryggen så startar snacket så frågan är bara hur får man stopp på detta, förslag någon?



Silvertejp?
Pipljuds mojäng som arbetskamraterna kan trycka på varenda gång som skitsnacket startar?
eller bara sunt förnuft...


Kan det vara så enkelt? säg inget som du själv inte vill höra om dig själv....eller?
Uskabloggen slänger ut frågan för man kan inte annat än förundras över allt det skitsnack som öser över avdelningar dagligen.


Eller kanske inte, för har du/ ni inget skitsnack på jobbet ska du/ni vara nöjda och glada över ett sunt arbetsklimat.
Vi andra får kämpa ett tag till............

Men man ska inte gräva ner sig utan "upp med hakan" som man säger till en giraff
och gilla läget....=)


söndag 6 april 2014

Be a man...

Kommunalarbetarförbundets nya flaggskepp där man ska protestera emot att kvinnor har lägre löner än män....vad ska man säga njae jag vet inte men vi män som arbetar inom just "kvinnoyrken" är ju i minoritet på arbetsplatserna och även inom yrket för just vårdyrket  är ett av dom yrken där jämlikheten tydligen kommit allra längst....iallafall om man får tro siffrorna i lönekuvertet för här är det väl snarare så att vi istället ser att vi män faktiskt har sämre lön än kvinnorna.


Så kommunal har lyckats med ett nytt klavertramp..dom kan sånt där...för vi som är män i ett yrke som domineras av kvinnor har ju absolut ingen lust att bli män...för det är vi redan eller? senast jag kollade....ja på Ratsit då alltså vad trodde du?... så stod det man som kön...och då ställer man sig frågan vad ska vi män inom kvinnoyrket göra för att få upp våra löner...och sloganen heter ju What does a woman need to do to get a raise?

Ja enligt gängse normer så brukar just kvinnor kunna få männen att just få.....resning men det var nog inte vad kommunal menade så jag förmodar att vi män på egen hand ska fixa den där löneökningen......


För oavsett om du är man eller kvinna så gör vi exakt samma arbete inom ett och samma yrke annars hade vi ju inte blivit anställda som vårdpersonal eller? så då borde ju lönesättningen baseras på yrket och inte på könet, och nivån på välståndet i lönekuvertet borde nog kunna planas ut till en mer jämlik nivå utan att det ska ta oöverskådlig framtid.

Jo för så är det oavsett om man är kvinna eller man inom ett yrke så spelar könet en stor del i bemötandet för mer än en gång så har jag träffat på vårdtagare som helst inte vill bli hjälpta av en man...helt okej och där brukar samtalsämnet i arbetsgruppen starta om lämpligheten och eventuella problem som kan uppstå men där  kommer moment 22 in igen i yrket för OM ja ett stort om en manlig vårdtagare inte vill ha en kvinnlig undersköterska så diskuteras detta inte alls....inga funderingar, inga samtal med anhöriga i förebyggande syfte, då ska man helt enkelt BE A MAN och stå ut.


Så visst jag ställer mig gärna på barrikaden för människans absoluta rätt att bli behandlad på samma sätt oavsett hudfärg, kön, sexuell läggning för det är ju faktiskt så att arbetar du i ett yrke med kvinnor så tänker du iallafall inte om du jobbar med män eller kvinnor dom är kollegor punkt slut, men ingen av dom skulle nog vilja bli man för dom har nog med sina egna män där hemma.


Så BE A MAN....nej tack jag är så nöjd med att redan vara en man men visst i dagens Fotoshoppade värld så kan man ju förställa sig men jag som stofil i en värld av bakelittelefoner, handvevade vispar i köket och en benhård tro på att allt var bättre förr står på mig och säger att det är iallafall så att allt var bättre innan facebook..twitter och instagram för då satt man på kafé och pratade på tu man hand över en varm kopp kaffe eller te..ja löste i tekanna då alltså, inget påste  eller snabbkaffe, men vi kan iallafall bemöda oss med att se till att alla ska ha rätt till att få en skälig lön och ett bra bemötande på arbetet och i samhället som medmänniska.

Farbror Stofil